Från mannen till hustrun på guldbröllopsdagen

Delar ur innehållet:

[…] Du är min arbetsgivare, mina barns mor och min livskamrat. Och om jag drunknade i dina ögon när vi var unga, är samma ögon min livboj idag […]

[…] Kanske är det så som någon har uttryckt det, att “vi blev aldrig less samtidigt”. […]

[…] Vår kärlek blev rädd och smet ut bakvägen. Men då var vi tillräckligt goda vänner för att kunna plocka fram alla skäl till att just vi hörde ihop. […]

[…] När vi var yngre och sämre på att förhandla med varandra, kunde tillfälliga schismer dra ut på tiden. Detta resulterade i vad man kan kalla “tysta leken”. […]

Talet innehåller också en kort humoristisk historia (5 rader) som belyser tystnadens konsekvenser.

Talet avslutas med en vers (8 rader) där de fyra sista lyder:

[…] Ingen kind eller hand att känna närhet till.
Jag har svårt att tänka mig ett liv utan dig.
Att åldras med dig är det enda jag vill.
För du är själva livet för mig.