Hustru eller lärarinna, det är frågan!

Detta är ett längre bröllopstal som börjar med en liten historia. Denna skall fånga åhörarnas intresse och få dem att dra på smilbanden samt ge talet en ram. Talaren talar till brudparet om vad äktenskapet innebär och hur viktigt det är att ta hand om varandra, och citerar till sist en av antikens poeter. Slutklämmen är talarens högst personliga tolkning på ren svenska. Här följer nu början och ett utdrag ur talet.

Då var det dags för mig att ställa mig upp, och jag har fortfarande inte riktigt klart för mig vad det är jag skall säga.

Jag kan dock inte låta bli att tänka på den lilla flickan, som när fröken frågade henne vad hon skulle bli när hon blev stor, svarade att hon helst skulle gifta sig, men att hon istället fick bli lärarinna om det inte fanns någon som ville ha henne. […]

[…] Ni äger inte varandra, ni har varandra endast till låns en liten tid. Jag önskar att ni ser varje dag tillsammans som en unik gåva, och jag tycker att en bra avslutning på mitt tal till er, kära NN brud) och NN brudgummen; är att citera skalden Quintus Horatius Flaccus. […]