Om tristessens trio!

Kära NN, mina damer och herrar!

Födelsedagstal som hyllar nyblivna 50-åringar är ibland uppbyggda kring teman. Talen kan därigenom präglas på ett unikt sätt. Att en jubilar bestigit Kebnekaise och samlar på 1600-talsmynt samtidigt som han eller hon är expert på pimpelfiske utgör en ganska sällsynt sammansättning som får talet att leva! Tyvärr är det dock så, att 50-årstalen i de flesta fall också har ingredienser som återvunnits sedan tidernas gryning, och som inte är särdeles fantasieggande. Jag skall nämna tre sådana.

[Ovanstående utgör inledningen. Du som talar börjar härefter driva med förutsägbara 50-årstal, i en genomgående humoristisk ton. Avslutningsvis hyllas jubilaren på ett seriöst sätt. Följande är ett utdrag ur talets senare del.]

De sista 45 minuterna av talet skall ägnas åt att räkna upp alla goda egenskaper som födelsedagsbarnet visar upp. Talaren är nu sitt esse, och mässar med metallisk stämma inför en publik som är vaken enbart av artighetsskäl.