Till den självständiga kvinnan som vågar ta för sig

Talet hålls av en man som har tänkt till och vågar bjuda lite på sig själv. Det inleds med en klichéartad redogörelse för när den stereotype mannen tycker att den stereotypa kvinnan är som bäst och mynnar i en uppmaning till både kvinnor och män att våga vara sig själva och försöka se bortom samhällets normer. Det är ett kärnfullt, humoristiskt och genomtänkt tal med en djupare mening.
Här följer ca 20% ur den första delen av talet.

Mitt tal till kvinnan ska handla om hur fantastiska ni kvinnor är. Jag ska berätta vad det är hos er som gör er enastående. Det är nämligen precis det ni är. Min värld vore oändligt mycket fattigare, mer orolig och mindre spänningsladdad om inte ni befolkade den med ert kvinnliga väsen.

Ni vet möjligen redan vissa saker om män. Att det finns män som tycker att kvinnan är Guds gåva till mänskligheten. Att ni kvinnor är som allra bäst när ni bejakar de mjuka, ömsinta och omhändertagande sidorna hos er själva. När ni skrattar ljuvt och ler blygt, med förföriska blickar och ett blänkande hårsvall. Jag håller inte med den man som säger att det är då ni kvinnor är som bäst. Jag håller inte heller med samme man som slår sig för bröstet och är stolt över att vara man och därtill en macho macho man. Mannen som vet vad kvinnor vill ha. Mannen som med en stor famn och starka nävar skänker trygghet åt de små liven.