Kristofer Nilsson Ahlberg

Detta tal hålls av en son eller dotter till pappan som har gått bort hastigt och alldeles för tidigt. Pappan och mamman var skilda och talaren känner att mer kunde ha sagts i relationen mellan pappa och barn.Pappan hade inte särskilt lätt att tala om känslor, men var däremot en känslosam person. Han var också arbetsam med många järn i elden och gick i allmänhet sina egna vägar.